Oct 11, 2008
Myskväll
Minns ni vad ni gjorde på kvällarna innan ni fick barn? Jag minns att vi kunde sitta som ett gammalt pensionärspar i soffan, dricka ett glas vin och titta på en film eller till och med NYHETERNA . Nu är den av oss som inte är på tur att bada, mata och läsa för hela armén antingen i färd med att duscha, eftersom det inte hinns med på morgonen, svabba i köket eller i bästa fall surfa på nätet. Och när jag tjatat om att "kan vi inte göra något tillsammans i kväll" kommer maken med en film, som vi sätter på efter kvällsamningen vid halv nio snåret. Tio minuter senare hör jag som i en dimma att han ropar på mig. "Ville du se den här filmen, eller" Men det gick inte den kvällen heller. Tröttheten tog över. Åhh, när ska vi vara tillsammans?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Ha, du kommer i alla fall ihåg vad du gjorde om kvällarna innan du fick barn! Efter snart elva år med barn har det fallit ur minnet, men jag tänker att det kan i alla fall inte ha varit lika roligt! Se det positivt; sova tillsammans är ju inte direkt att umgås tillsammans kanske, men det är att vara tillsammans om än i ett mer passivt tillstånd ; )
Ah..vänta nu..nåt minne från way back when gäckar mig... Nåt om fester, kompistider och resor i lugn och ro flyger förbi...
Ett tips: Barnvakt, boka hotell och ÅK IVÄG! Så gör vi ett par gånger om året. Annars tappar man lätt varandra...sa Karriärmamman till tonerna av makens snarkande på soffan. ;)
Och även om man får tid att sitta och dricka ett glas vin eller två i soffan på kvällen så straffar det sig genast ngr timmar senare när barnen vaknar klockan 5 och tycker att det verkligen är dags att gå upp. Karriärmamman har rätt. Om vi föräldrar ska få lite lugn och ro tillsammans får man nog packa en väska och åka iväg.... Fast sova tillsammans är ju också att vara tillsammans. Fast inte med typ två ungar mellan sig.... ;-)
Jo visst, sova tillsammans är ju också att vara tillsammans om inte maken tagit semester, det vill säga sover i den barnfria soffan. Och karrärmamman, visst håller jag med dig. Man behöver komma iväg själva - vi försöker. Vi var i Budapest några dagar i våras, innan Finblomman kom.
Ja usch ja! Undrade det samma innan Sally kom, när vi bara hade en unge! Hur det ska gå nu när vi har två, och hur man gör om man har tre barn, nä, det övergår mitt förstånd.
Jag har inte barn och kan härmed meddela att jag:
1. Fastnar alldeles för ofta framför TV´n. Somnar framför den.
2. Inte "har tid" att träna, fika med avlägsna kompisar eller gå på allehanda kulturella evenemang.
3 Straffas våldsamt om jag ger mig i kast med ett glas vin.
Alltså: same thing... ?
Frida
Du har rätt förstås. Det är klart man somnar i soffan även om man inte har barn. Skillnaden kanske är att jobbet upptar en större del av ens tankar innan man får barn.Och att man kan bli trött av det. Jag jobbade mycket längre dagar innan jag fick barn. Nu kan jag skylla på att barnen ska hämtas på dagis och gå vid 3. Och vad man än lever i för verklighet, så har man väl behov av att gnälla av sig...
Post a Comment