Världen krymper

Hade efterlängtat besök av min Skövde-faster. Hennes döttrar har ganska nyligen lämnat boet och den yngsta har flyttat till LA. Jag minns när mamma var i den fasen. Huset kändes stort och hon funderade på vad hon skulle göra med all tid när jag och min bror hade flyttat. Som mamma själv ser jag på det annorlunda nu än vad jag gjorde när jag for ut i världen. Stundtals har jag väl fnyst åt mamma som varit sentimental ibland.
Till slut fick min mamma en amerikansk svärson och en kinesisk svärdotter. Fast vi är alla bosatta i Sverige. Just nu i alla fall. Världen har blivit mindre. Hellre lyckliga barn långt bort än miserabla barn hemma, eller hur?

Fast mina egna barn ska aldrig flytta från kvarteret ...