Summering

Det känns som jag ska börja skolan för första gången- jag är nervös. Men jag ska bara börja jobba efter min tredje föräldraledighet. Jag har inte jobbat på 12 månader. Finblomman är dryga 11 månader. Hur jag än längtat efter att börja jobba kommer jag tänka på henne och sakna henne väldigt mycket.

En epok i mitt liv är över. Fem år och fyra månader då jag endast jobbat ett och ett halvt år och varit föräldraledig resten. Tre barn har tagit över våra liv. De har fått mig att känna sådan kärlek och stolthet och frustration och trötthet att jag bara undrar var alla dessa känslor kommer från.

Det känns som jag blev bönahörd denna speciella sista lediga helg med så fint väder att jag är övertygad om att det var de högre makterna som ordnade det.
Nu ska jag koppla av i kväll och inte tänka på allt jag inte gjort: Finblommans första album, beställa bilder från sista året, rensa viktiga papper, göra pärmar, flytta alla pioner till framsidan.
Men jag har haft mormor och morfar här i några dagar, haft Lillebrors 14 dagiskompisar och tre fröknar på besök en förmiddag, fått iväg frilansartikeln, passat gudsonen en kväll och haft kusinen och svägerskan här i dag samt flyttat alla jordgubbsplantor till trädgårdslandet. Och inte att förglömma fick maken och jag en skön lördagskväll på Söder när mormor och morfar var barnvakter.