Ångest

Det började redan i onsdags när vi åkte från Småland. Jag kände att den kom krypande. Den där obehagliga känslan att sommaren varar inte för evigt. Troligen tog jag sista doppet i Virserum för i sommar och så vidare. I morses hade den slagit ner som en bomb. Jag har varit som förlamad av ångest över att semestern når sitt slut. Det blir väl bättre efter att jag varit på jobbet någon dag.
Maken tröstar; vi åker och badar på kvällarna, det är en hel månad kvar av sommaren med mera.

Men det är inte samma sak.